 |
| Vid pastakontrollen |
Sedan i december har det varit klart att jag skulle köra Skandisloppet, har inte skänkt det allt för många tankar förrän för en 2-3 veckor sedan. 167km det är långt det, längre än vad jag har kört på MÅNGA år i ett och samma lopp (nej jag kör INTE VR). Började iaf trycka in några längre distanspass och allt har känts bra, ju närmare loppet jag kom desto mer nervös blev jag, inte egntligen för distansen, men för att Bonka. Har ju bonkat förrut på distanspass, och det är nästan inget jag ens önskar min värsta fiende.
Dagen innan så började jag peta i mig kolhydrater i massor, detta i form av pasta. Petade även i mig en flaska "flytande pasta" (urk). Jag gick även och la mig halvtidigt för att vara utvilad och peppad för att göra ett bra lopp och en bra tid.
Lördagmorgon, Micke och jag petade i oss pannkakor och mjölk med flingor och ett par koppar kaffe innan vi rullade ner mot Uppsala.
Vår start var kl 08:36, och jag var lite förvånad över att vår klunga var så tunn, jag tror att det kanske var totalt en 40-50 pers i vår startgrupp, när jag hade kikat på startlistan tidigare så såg det ut som att det skulle vara många fler. Men jag kan ju ha misstagit mig.
Ut genom Uppsala hade vi mastermotorcykel framför oss, men sedan blev det körning, de första 60 km rullade på riktigt bra och fort, tror inte vi var under 40km/h många gånger. Klungan bestod av cyklister från alla olika klubbar, Brudpiga, Hofvet, Knivsta (tror jag) + ett gäng till som jag inte kommer ihåg eller att de hade anonyma kläder på sig. De flesta skötte sig exemplariskt i klungan, dock var det en Hofvetkille som hade fått något spel, han ryckte hela tiden och när han blev trött gick han tillbaka ner till oss och skulle vila utan att hjälpa till. Vid ett tillfälle prejade han ut mig i väggrenen, då började jag bli riktigt irriterad.. han sabbade iaf klungan, och efter loppet fick jag höra att några av de andra Hofvarna har kört upp till honom och sagt åt honom att han fick inte fortsätta köra i vår klunga då han sabbade den helt.
Strax efter detta började jag får lite problem, bl.a. för att jag hade valt högprofilare och det blev en dj**ulsk kantvind, så stark att jag vid ett svagt ögonblick höll på att flyga av vägen i vindbyarna.
Fick en längre stund blåhålla styret, och försökte samtidigt få i mig en bar, det var lite vanskligt. När jag väl fick i mig en tugga sätter jag självfallet den i halsen och höll på och hosta lungorna ur mig, då tappade jag större delen av klungan. Dock så var vi en fem man kvar bl.a Flavio och Viggen, och vi hjälptes åt och höll ögonkontakt med den klunga som vi hade släppt, vi såg även en annan klunga lite längre fram som vi hela tiden hade sikte på.
Vid matkontrollen samlades vi alla, och Micke som jag startat med och som ryckt ifrån oss, hade hamnt i den där klungan som vi siktat sista 5-6 km innan matkontrollen, den bestod av en massa folk från Vallentuna CK, vi valde då att fortsätta med dem då Hofvarna hade bråttom i väg, och jag ville i alla fall få en kopp kaffe i mig efter pastasalladen.
Jag hade lite problem med Vallentuna folket i början, det var inte med vilje, men mina hjul är lite för bra .. jag rullade i nerförsbackarna fortare än vad de hojade. De bad mig att försöka hålla tillbaka, vilket jag sedan gjorde resten av Skandisloppet, men det innebar att jag fick frihjula och bromsa hur mycket som helst. Inte för att det gick för sakta, men mina Fulcrum Racing Speed XLR med keramiska lager i naven är helt enkelt för bra, egentligen för bra för en motionär som mig, men är man en Memil så är man.
Vi hade en svans med folk efter vår klunga och vi rullade på väldigt bra, bitvis var vi nere i 6 man som drog en klunga på 20-25 pers, jag var speciellt imponerad av en tjej från Vallentuna som kämpade på bra och höll ett grymt bra tempo, men så körde ju hon på en Bianchi, och då måste man ju vara bra eller hur? Vallentunafolket var grymt trevliga och jag förstår att det där är en fin klubb, har ju haft funderingar på att gå med där, då jag själv har bott i nämda förort =)
När vi väl var framme i Uppsala igen så samlade Vallentuna folket ihop sig då de ville köra över målinjen i samlad trupp, och jag som är av de som inte tillhörde dem, valde då att jag skulle bomba på och får ett schysst avslut... men tjena dig... När jag kommer till slottsbacken får jag inte i lilla klingan och fick ta den på stora, då noterar jag även en glad röst som pikar mig över hur jag fick streta och slita cykeln upp för backen. Du får igen vid tillfälle E! :-D (bilden är tagen från hennes blogg)
 |
| Tungt uppför Slottsbacken på stora klingan |
Väl uppe var jag tvungen att sitta på slottstrappan och bara pusta ut, blev lite tackande mellan oss i sista klunga och morsningar, sedan ner mot maten i Slottsparken. Tror aldrig pytt i panna har smakat så bra, inte hårdbrödmackorna heller för den delen., ingen direkt trängsel utan idel glada miner och nöjt snack om loppet, träffade på Hofvetgänget igen och satt och käkade med dem. Trevliga killar!
Plus och minus på Skandisloppet!
+ Glada miner och fullt med förväntansfulla cyklister, bra roliga vägar.. var inte så många potthål eller dålig asfalt, (vi har det sämre i Tierp) bra arrangemang i målfållan och bra organisation
Bra service efter vägen, fina depåer, med sportdryck i alla samt bullar och bananer extra plus för den goda salladen vid c:a 75km. Vi motionärer fick nästan samma behandling som proffsen.. Kul!
- Är inte mycket där egentligen, men vid ett ställe där vi kom ner för en backe och kom till en T-korsning att det saknades en flaggvakt där, blev lite nervös för ett par bilar som svängde upp mot cyklisterna. Dock så var det stoppplikt för oss cyklister, men vi vet ju hur vi fungerar.. på gott och ont. (I övrigt vimlade det av flaggvakter i större korsningar ) en bit körde vi på en rätt så smal väg, och det är är ju inte organisationens fel utan mer att vissa bilister skall ha ett STORT MINUS, medans ANDRA skall ha ett STORT PLUS. viss höll sig väldigt långt ut till höger vid möte, men ett par struntade helt i att det kom en klunga med 20-25 cyklister. De kan inte ha undkommit dem att det pågick en cykeltävling, OM de mot all förmodan missat detta så skall de inte ha körkort! (Läste sedan i tidningen att just en cyklist krockat med en bil, inget livshotande! Men tyvärr brutna ben)
Ett tips och råd till nästa år, dela ut en medalj till motionärerna, det är en liten grej och jag vet att vissa struntar i den, medans andra uppskattar att ha ett bevis på att de har gjort en så häftig sak som att cyklat 167km. Diplom i alla ära har en förmåga att hamna i en låda för att sedan försvinna för alltid.
Sammantaget för mig och mina erfarenheter av skandisloppet, och i jämförelse med HVR (HVR 6-6,5 av tio) som jag körde förra året. 9,5+ av tio. Jag kommer tillbaka nästa år. Garanterat!! Vad jag fick för tid? 5:34tim stod det på diplomet, effektiv cykeltid 5:17 vilket är ett snitt på 31,60km/h grymt nöjd!
Hälsningar
Fritz
