Intressant - rätt och fel eller bara rätt eller bara fel?

Gillar ju Pantani så pass att han nu sitter på armen

Läser med intresse några bloggar på Eurosport.se Speciellt Malenas blogg som jag tycker tar upp mycket bra saker, faktiskt väldigt intressanta saker. Men när jag läser den så känner jag att det är några punkter som hon faktiskt redan vet svaret på.

Vi börjar
När det gäller debaclet med Armstrong och Pantani (ja jag vet, han är en stor idol för mig) så är det ändå en milsvidd skillnad mellan dessa två herrar. Att Pantani till 99,9% säkerhet säkert var fullproppad med EPO är det väl ingen som tvekar på, eller jo kanske hans mamma då (intervju med henne på Gazetta dello Sport) . Men ändå Pantani vann och var en ödmjuk kille som absolut inte mobbad eller drog någon (än sig själv, efter sin död) i smutsen. Armstrong däremot vad gjorde han mot dem som eventuellt avslöjade honom? Där vet de flesta svaret, han såg till att förstöra deras liv med alla medel möjliga, O´Reilly någon som kommer ihåg henne som av Armstrong pekades ut att vara en prostituerad samt galen etc. Den franska åkaren Boasson (namn ?) där även Armstrong passade på att dra med Boassons hustru ned i fallet. Ja listan kan ju göras hur lång som helst på de människor som Armstrong såg till att deras liv raserades.

Där har vi en markant skillnad mellan Pantani och Armstrong, om vi fortsätter att kolla på hennes inlägg (bra skrivet) så glömmer hon ändå bort en massa andra cyklister som erkände halvt om halvt doping, Fausto Coppi. Eddy Merckx som åkte dit minst tre gånger och var avstängd för det hör vi några gemensamma rop på livstidsavstängning för honom? Vi kan väl konstatera att fram till runt 2001 så var sporten smutsig ohyggligt smutsig, det fanns rena åkare absolut, men ja vad skall man säga. Även där kan listan på åkare som dopat sig förr göras hur lång som helst. Vi tar ett exempel till som t.o.m. fått ett eget monument upp mot Mont Ventoux, pratar ju självklart om Simpson som fullproppad med Ametamin kollapsade och dog under Tour de France 1967. Idag är han precis som Pantani ett helgon inom cykel och det finns ju ett gäng foton på hans monument där cyklister världen över visar honom respekt närde tragglar sig upp till väderstationen som är målet för Mont Ventoux.

Behandlingen
Jag skrev för snart ett år sedan ett inlägg om Nicklas Axelsson, som även hon nämner i inlägget, och en kommentar bekräftar det jag redan visste, Nicklas bor i södra Frankrike och har ett förhållandevis bra liv idag. Var och vad han arbetar med tänker jag dock inte avslöja. Dock vad jag skrev i just detta inlägg så måste man ju fundera lite över behandlingen av de som avslöjas. Jag ser ju vad Fredrik Kessiakoff tycker, och visst har han rätt, men och där är det ett stort MEN! Är det rimligt att ta t.ex. Nicklas som junior drabbas av en mycket svår skada i en olycka där en bil och han på cykeln var inblandad, han låg i koma ett bra tag efter den och hans skador blev tyvärr rätt så bestående av just denna olycka. Har ju fått bekräftat av ett gäng fd lagkompisar till honom att Nicklas hade några svårigheter efter just denna olycka. Men  vad händer efter att han torskar första gången, SCF stänger av honom (regelvidrigt) ett gäng år, de fick sedan backa på den punkten, han hängs ut i media och hans liv raserades totalt. Fick han något stöd eller hjälp av någon instans i landet, nope han var ju inte enligt lagens mening en brottsling, dock så straffas han hårdare än många andra kriminella som sitter av ett gäng år på kåken för olika brott. Vad jag skrev då var att man bör inrätta någon form av behandling för de som dopat sig, de bör få psykologhjälp etc för att förstå varför det var fel att dopa sig etc istället för nu straffas hårdare än en grov brottsling. Ni kan läsa det gamla inlägget från februari i år här: Intressant vinkling

För övrigt angående Nicklas så det enda försvar jag har för att han tog till dopingen en andra gång är att killen troligtvis var desperat, mitten av de 30, svårt att få kontrakt, ingen utbildning gett cykeln hela sitt liv etc. Samt att jag är säker på att någon i hans omgivning (körde då för ett polskt lag) sa åt honom att - skall du ha en chans så måste du . . . .!

Media
Sedan fortsätter Malena i ett annat inlägg och skriver om bland annat media, för de flesta av oss är det ju som en gammal skiva som hakat upp sig, hur många av oss har inte svurit över riksmedias ointresse att skriva om doping och att det är vitt förekommande problem, det är absolut INTE bara cykel som är drabbat. Om Riksmedia gick in och kikade på RF:s lista över avstängda atleter så skulle de snabbt se att det finns bara EN cyklist som är avstängd för doping (Nicklas Axelsson).
Men sedan hittar vi friidrottare, kampsportare, friskis & svettis samt kraftsportare (förvånad nope!) Där har media ett stort ansvar, men samtidigt som jag har skrivit förr, större medier vågar inte stöta sig med vissa organisationer eller sporter för det är de som köper annonser i deras medier.
Att statlig media inte tar upp det verkar vara någon form av mental kollaps och att de följer strömmen.
Hur många tidningar skrev om "stormen" mot VR i somras? Har någon sett enda inlägg om det? Jag tror jag bara såg Göteborgsposten som skrev om Hisingens CK:s bojkott mot VR. Visst att jag på nätet (cykelklubbar och privatpersoner)  sett hur folk var tvärförbannade på VR, brevet som sammanställdes av ett gäng cykelklubbar etc. Hängde något media på? Nope!

För övrigt riktigt bra inlägg av Malena, ni kan läsa de två inläggen som jag refererar till här:

Änglar och Demoner

Dr Ozon

Ha en bra dag,

Hälsningar,
Fritz