Såg ett inlägg på fejjan idag och det var så bra skrivet att jag bad Mats att få publicera det här på cykelbloggar. Vilket jag fick, vilket innebär att även alla ni andra kan få läsa det.
Veckans program för CK Bure med lite "fritt" skrivande av Mats C.
Så kom vintervädret till slut! Någon gång så måste det komma MEN vi kan vara mycket glada för den osedvanli...gt bra träningen vi redan har fått denna vinter 2013-2014.
Den kommande veckans prognos ser väl ganska ok ut, fortfarande på plussidan men lite mer "vinter". Det är dags för ännu en tuff vecka 3 med långa tuffa pass, nu är det kanske bara februaris vecka 3 kvar innan vi kan plocka fram racercyklarna igen, tänk på detta om det känns tufft.
Redaktionen beslöt att på egen bekostnad förlägga denna veckas träning på Lanzarote på "Andy Cook Bike Week" på Club La Santa . Ett litet miljöombyte som inspirerar med cyklister från inte mindre än 12 olika nationaliteter i alla åldrar och mycket damer, från glada motionärer som jag själv till Tour den France- samt Paralympicscyklister. Sarah Storey som vann inte mindre än fyra guldmedaljer på Paralympics i London och blev utnämnd Dame Commander of the Most Excellent Order of the British Empire (DBE) är här men för mig som svensk så är det naturligtvis något speciellt att vara på ett läger där Magnus Bäckstedt är ledare för den snabba gruppen.
För mig som glad motionär är jag naturligtvis inte i närheten av deras fart men idag så kom den snabba gruppen ikapp oss när det bara var några kilometer kvar av dagens sträcka och jag bestämde mig att det var nu eller aldrig! Jag spurtade ikapp snabba klungan och försökte hänga på, några kilometer gick det i alla fall att ligga på rulle på Magnus, man får vara glad för det lilla så har man mycket att vara glad för. Det ärt mäktigt att se Magnus Bäckstedt cykla och han är verkligen en jättetrevlig kille som gärna snackar med alla oavsett hur snabba cyklister de är. Andy Cook (som själv är Brittisk mästare och landslagsman) är noga med trots att vi är cyklister med olika kapacitet så är det gemensam start, fika och avslutning, vi är olika och det är helt ok. Härligt!
Magnus Bäckstedt vann bl.a som ni säkert vet Paris-Roubaix 2004 och på en frågestund en eftermiddag fick jag chansen att fråga honom om hans seger i detta legendariska lopp. Jag frågade om han kunde berätta vad som for igenom hans huvud de sista kilometrarna innan de cyklade in på velodromen i Roubaix. Magnus svarade att han i princip ännu efter 10 år kommer ihåg i princip hela loppet.
Han hade i princip räknat ner dag för dag från den 1 januari till startdagen för loppet. Han skulle efter att ha varit på lite mindre lag ännu en gång få cykla Paris-Roubaix och inget lämnades åt slumpen. Hela sträckan cyklade han inte mindre än tre gånger innan själva loppet, alla sektioner videofilmades och en kompis på en 450 kubiks motorcykel pacade honom på träning så att han kom in på gatstenspartierna i tävlingsfart. Såväl hans lagledning, sponsorer och leverantörer ville att han skulle cykla på 24 mm däck men som Magnus berättade så att han skulle inte vinna loppet på asfalten utan på gatstenen. Han gick tom så långt som att mäta avståndet mellan gatstenen på de olika partierna och på alla förutom Le Carrefour de l'Arbre så klarar sig 27 mm däck från att gå ner emellan gatstenen, det är punktering på sidan av däcket som är vanligast i Paris-Roubaix när hjulet går ner i en mellanrummet mellan gatstenen. Därför cyklade han på 27 mm däck trots att alla avrådde honom.
Vid tävlingsstarten och inskrivningen på morgonen mötte han sin massör som sa att "detta är T minus 1 timme till din dag". "Din dag" det var något som han hade klingande i huvudet under hela dagen. På något sätt så kunde han inte göra något fel, krascher och incidenter som är en oundviklig del av Paris-Roubaix såg han till och med innan de hände och i slow motion, så att han kunde se till att undkomma dessa.
In på velodromen i Roubaix kom han på tredje rulle efter Tristan Hoffman och Roger Hammond (en nära vän till Magnus, Roger var bestman på Magnus bröllop) och på fjärde rulle var Fabian Cancellara. Paris-Roubaix är ju en alldeles speciell klassiker över den tuffaste terräng som avslutas på en "slät" velodrom men trots detta så gäller reglerna för linjelopp och inte velodrom för loppets avslutande 1,5 varv. Magnus blev instängd på tredje rulle när de kom ut ur velodromens sista kurva men efter att ha sett alla filmklipp som han hade kunnat komma över av loppets avslutningar så visste han att det skulle öppnas upp en lucka det gällde bara att vara cool. Precis som hade beräknat så öppnade sig en lucka och han behövde inte gå den långa vägen runt utan han kunde komma fram och med bara några meter kvar till mål så ledde Magnus och kunde ta svensk cykels kanske största seger.
Magnus menar att hans seger kom utav att han var loppets mest förberedda cyklist som metodiskt hade lärt in vad som krävs för att vinna Paris-Roubaix och när han sedan hade sin bästa dag då allting "klaffade" så blev den en vinst för honom i en av cykelsportens största klassiker.
Här är ett klipp från youtube det är härligt att se igen!
http://www.youtube.com/watch?v=el5wG5u_fVo
Publicerades i sitt original på CK Bures Facebooksida
Ha en bra dag,
Hälsningar,
Fritz
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar