tisdag 18 mars 2014

Är Sverige ett U-land?

Scandinavian Race Uppsala - 2013
När det kommer till cykelsporten alltså? Har ett litet utbyte med en man på Cykelbloggars FB sida efter att jag skrev om Michael och Marcus framfart i Istrian Spring Trophy, jag har ju bland annat skrivit att jag måste ta och lära mig namnen på Michael och Marcus lagkompisar i Team Ringeriks-Kraft.

Men vad som slår mig är bl.a. när den norska kille skriver att de har 7 continentallag i Norge och ett gäng åkare i Worldtourlag. Vad har vi? 2 Continentallag och idag försvinnande få i Worldtour, d.v.s. 3 stycken - Ahlstrand, Kessiakoff och Ludvigsson. På Pro Continental har vi väl bara 2 åkare d.v.s. Gustav Larsson och Thomas Lövkvist. Har jag missat någon?

Men i alla fall hur kan det komma sig att skillnaden är så stor? OK att jag är väl säker på att hockey och fotboll är väl aningen större sporter i Sverige än i Norge, men tvärtom så är nog skidor större i Norge än i Sverige, även om det är marginellt. Men ser man till befolkning så är ju uppenbart att cykel är milsvitt större i Norge än i Sverige. OK att de har haft en Världsmästare (Hushovd) samt att de haft färgstarka namn i den högsta divisionen och fortfarande har, men även Sverige har ju haft och har rätt så starka namn inom cykel, men det är väl uppenbart att deras framgångar inte räcker till för att få medial uppmärksamhet.

Vad göra, här hänger det ju inte på att klaga på SCF, vilket jag tror många skulle vilja. SCF kan inte påverka sponsorer, klubbar eller eldsjälar, de ansvarar för landslaget när det kommer till lag och inget mer. Men tittat man på sponsorer så finns det ett stort antal multinationella företag, t.ex. Volvo ( kan vi räkna det som svenskt idag?), Scania, Ericsson, Electrolux, Vattenfall, Telia, Boliden, Skanska etc. är det någon som vet vilka man skall prata med där? Med tanke på boomen som varit inom cykel så borde väl någon känna till vem man skall pratat med på dessa företag, eller ? Som fd säljare/chef inom IT vet jag hur svårt det kan vara att nå rätt människor på dessa företag men träffar man rätt så kan det vara den dörr som öppnar alla dörrar. Men om man hittar just denna person, vart vänder man sig sedan?

Det kanske är att vi är nöjda som det är, vi struntar i hur det går för våra unga killar och tjejer. De får väl klara sig bäst de kan, är det så vi tänker? Är det jantelagen som spelar roll?

Fast jag måste ju erkänna att det senaste låter väldigt trist, skulle vara hur kul som helst med ett svenskt Pro Continentallag med svenska företag i ryggen. Uj vad kul det skulle vara, tycker ni inte det också?

Vad tycker ni hur skall man få till att svensk cykel skall växa och att vi får fler proffs ute i Europa som i sin tur skapar ännu fler cyklister här hemma?

Ha en bra dag,

Fritz

Inga kommentarer: