För ett par dagar sedan gjorde jag mig en ny bekantskap genom min grupp (allt om cykelmärket Bianchi) på ck.se då fick jag ett tips av honom att kika in på en sida som heter http://www.avestakadens.se/ sagt och gjort. Jag hoppade in och läste lite om dem, och jag blev först lite konfunderad, då jag i deras (mkt aktiva) gästbok läste klubbnamn som Brudpiga Ck, CK Valhall, Mora CK etc. Men det fick jag snabbt en förklaring på. Aveta Kadens är bara ett kompisgäng (både tjejer och killar) med cyklister som gillar att cykla ihop och som bor runt Avesta.Tittar man på deras aktiviteter ser man resor till varma bredgrader (medelhavet, alt kanarieholmarna) för att hojja, samt att de visar upp sig i det lokala cykelloppet som går av stapeln i september (Rembotrampet). Man märker snabbt att de har kul ihop och att ribban för skämt ligger högt. En annan fördel, ur min synvinkel är att i detta gäng finns det fler som är lika bitna av Bianchiviruset som en annan. :-)
En kul grej är att varje "medlem" har en sida om sig själv på hemsidan. även om alla inte har skrivit något så är det skoj och se.
Nästintill dagligen så är det i deras gästbok inlägg om frågor om någon vill med ut på en tur, vanligtvis samlas de utanför Wienerkonditorit korsningen Axel Johnsväg / Kolgillargatan. Oftast runt kl 18:00, men jag noterade att om det är andra tider eller platser så skrivs det aktivt om detta. En poppis plats för cyklistern i Avesta Kadens är Olshyttebacken mellan Hedemora och Garpenberg. En närmare rapport om denna backe kommer strax. Där kör de ofta backintervaller, antinge har de tagit bilen dit och kör en massa gånger upp och ner, alternativt så samlas de utanför konditorit och kör en runda som ofta innefattar just denna backe.
Så mitt råd är att om du bor i södra Dalarna eller tänker på något sätt tillbringa tid i dess regioner, kolla in deras hemsida och gästbok, va inte rädd för att komma med en egen fråga om sällskap, troligtvis är det någon som nappar på att hänga med ut på en runda.
Detta var något som jag gjorde idag, jaghade haft en liten diskussion i deras gästbok om en tur på fre alternativt lördag, men såg jag att Anders slängde ut en fråga om sällskap för backintervaller i just Olshyttebacken. De sa att jag var välkommen och göra dem sällskap, vet inte om de tvekade på om jag menade allvar, då jag har en bit och åka. Men sagt och gjort, koll med frugan om det var OK, vilket det var (världens bästa hustru).
Fixade lite hemma, fyllde en attans massa vattenflaskor + en med sportdryck, de var ju lite varmt idag (+30) packade in hojjen i baksätet och rullade iväg, tiden de skulle ses var 14:30 men jag förvarnade dem att jag kommer nog runt kl 15:00 då jag har c:a 10 mil dit. Men det var det värt. Kommer fram till backens topp och rullar neråt, möter först två killar som sliter uppför, lite senare kommer det en tjej och en kille till. Kul var min första tanke, trodde först att det bara skulle bli Anders och jag då det var rätt så tidigt på dagen.
Gänget från idag: fr.v. Anders, Janne, Irene & KennethStällde bilen utanför den nu nedlagda lanthandeln och gjorde i ordning grejorna, sedan väntade jag på att de skulle komma ner. Först ner var Anders (CK Valhall) och Jan (Borlänge CK), vi snackade lite och jag könde mig genast grymt välkommen, efter det var avklarat var det dags att ge sig på backen. Nu märkte jag att de kör inte hela backen, men det behövs inte, de kör den brantaste delen vilket är mer än tillräckligt. Från lanthandeln till toppen mätte min cykeldator att det var 1,9 km.
Nu är det ju så att jag körde den här backen i min ungdom när man tillbringade ens sommrar hemm hos Farmor utanför Horndal, så det är ju nästan hemmaplan. Men ändock attans, jag hade glömt hur brant backen är, redan efter en 3 - 400 meter började tankar som "vad gör jag? du kommer att behöva stanna" tack och lov så blev det inte så, jag fick för första gången någonsin gå ner på lilla klingan fram och samtidigt största i kransen. När jag väl nådde toppen rusade pulsen och jag var tvungen att kolla cykeldatorn den visade: Sträcka 1,9 km, Tid: 8,22: Hastighet max: 27,1 snitt: 14,7 Puls max: 163 bmp, snitt 144. Hm är detta att något att vara nöjd över tänkte jag.. Men men nu skall man ner också, bromsade precis hela tiden, sablar vad skraj man blivit med åldern.
Tur 2, började efter att jag skrivit ner alla data på en lapp. Vid ungefär 1 km flackar det hela ut och det blir bara en 5% lutning då kommer en sopbil om mig, och attans vad glad att jag kunde paca bakom en sopbil i alla fall 20-30 meter. Når toppen än en gång och funderar än en gång om jag skall packa ihop och åka hem, men jag hade sagt till frugan att minst tre vändor skall det bli.
Ner igen. Bromsarna gnäller högljutt, de andra svischar förbi mig... hm
Plitade återigen ner uppgifterna efter tur 2, sträcka: 1,9 km, tid : 8,31 (vad i h-vete) Maxhastighet: 24,6 snitt 13,6, Puls max 164bmp snitt 155 bmp. Nä då var det dags för tur 3, glömmer ju att jag inte har beskrivit backen, den börjar på en gång och går upp till en 4% för att snabbt stegra sig till 7% efter en 400 meter pendlar datorn mellan 8-9%, sedan går den upp till 10% för att snabbt knäppa till och bli en 11% backe. sedan planar den ut till en 4-5% (i 30-40 meter) för att sedan gå tillbaka och pendla mellan 8-11% stopppunkten visar att den ligger på en 7%. För mig är detta bland de värsta backarna man kan göra i mellansverige.
Tur 3 börjar med att jag lägger mig på rulle bakom Anders, Janne hänger på mitt hjul. Men efter en 300 meter känner jag att jag aldrig kommer orka med deras tempo så jag viker av och låter de brassa på utan mig, men denna vända blev den bästa för mig.
Sträcka 1,9 km tid: 8,12 Hastighet max: 22,8 snitt 13,3 km/h puls max: 165bmp snitt: 159 (gissa om jag gick på rött).
Eferåt var de det sedvanliga cykelsnacket, de gjorde verkligen att man kände sig välkommen och nu i efterhand, trots att benen är stumma och det bränner i låren, så vill man tillbaka och köra tillsammans med dem. Ett rykte säger att Fredrik Ericsson och Marcus Ljungqvist var just till denna backe förra året och körde intervaller, och duger den till dem så duger den gott till oss också eller vad tycker ni? Undrar vad deras tider ligger på.
Nu måste jag sluta med detta långa inlägg, men mitt tips är återigen att kolla in Avesta Kadens hemsida och häng med dem ut och hojja. Grymt gäng!
Ps: bilden har jag utan hänsyn snott från deras hemsida, dock inte den som jag fotade efter vi var klara
Även om de stora framgångarna har uteblivit för Jonas det sista året så verkar hans roll i teamet vara hjälpryttare, och med min ögon sett gör han det bra. Han var i år (2010) den ende svensk som körde "Tour down under" och där kom han på 85 plats.
Hans tidigare resultat genom åren är följande:
2005: Amore & Vita
Men för att återgå till de tidigare åren så blev Veroniac proffs redan 2002, alltså endast 4 år efter hon började kör hoj, och endast 3 år efter hon började med racer, det är stort bara det. Det första proffslaget hon körde för var det Holländska laget : Team Powerplate Bik, dock har Veronica bytt några lag under åren, team nr 2 som hon körde för (2005) var Team Bianchi-Aliverti, 2006 bytte hon till Team Safi pasta Zara Manhattan, men sedan landade hon i Team Bigla 2007 vilket hon fortfarande kör för. Hon är inte den ende svenskan i detta lag utan även Monica Holler gör henne sällskap där.
Idagsläget så bor Veronica i Italien med Gustav och vad hennes planer för den närmsta tiden är vi inte 100% säkra på, men teamet skall nu maj medverka i följande lopp,
