Ja debatten om olyckor på Vättenrundan rasar för fullt på happy, tyvärr så har ett antal fastnat i mindre serlösa svar. Medan andra har förstått det som jag hade en liten baktanke i och med min fråga. Nu var det egentligen inte meningen att jag skulle skriva detta inlägg idag, utan först imorgon. Men efter "debatten" där så känner jag att, nä det måste bli ikväll.
Vad som unisont kan sägas om Vätternrundan 2011 är:
1. De flesta verkar ha haft en grymt trevligt lopp
2. Flera SUB-grupper har klarat av sin målsättning. Starkt gjort av alla!
3. Många, väldigt många har rapporterat om ovanligt många olyckor. Varför?
Ja jag skall fästa mig lite vid punkt 3, vad är orsaken att 62 cyklister hamnar på sjukhus för omplåstring/vård 2-3 blev kvar på sjukhuset för observation. Mörkertalet om hur många som fick vård (omplåstring) efter vägen kommer vi aldrig få veta, men säg att det var 10% som hamnade på sjukhus så innebär det att 3% av alla åkare var ner i backen. det är 620 cyklister som rasade i backen på något sätt. Personligen tycker jag inte det är allt för orimlig siffra efter allt jag hört/läst. Rapporter om extremt många som låg efter vägen under filtar och väntade på vård, vurpor, massvis av ambulanser. Som en sa "har aldrig sett så många ambulanser med blåljus under Vättern", en berättade att redan efter några km efter start var första vurpan, medan en annan beskriver hur han vurpade ordentlgit vid målgång p.g.a. att en annan som var slut vinglade till och han, han som beskrev det hela, i gick i backen i c:a 45 km/h.
En som jag känner bra sa när jag berättade hur många hamnat på sjukhus "Det var många!". Tror jag inte behöver gå in på alla olyckor just nu.
Sådana här scener vill vi helst slippa, eller hur?
Nu skall vi titta på orsakerna varför olyckorna uppstår. Ungefär 6000 cyklister på VR är förstagångsåkare, varav flertalet är helt oerfarna. De har säkert slitit på själva, eller med en eller två kompisar för att genomföra Vätternrundan. Men att sedan komma till Vätternrundan och samsas om samma väg som 19000 andra cyklister kräver en viss eftertanke och erfarenhet. Hur skall de få denna erfarenhet? Ja den frågan är enkel att besvara, gå med i den lokala cykelklubben, eller åtminstone häng emd på deras träningar, de flesta klubbat accepterar att icke medlemmar tränar tillsammans med dem. Många klubbar har speciella Vätternträningar där tempot inte är allt för högt.
Att köra VR och börja träna inför detta lopp i april, är rätt så sent, min önskan är att de borde trampa hela året, gärna med sin klubb för att skaffa erfarenheten, lyssna på de som varit med ett tag.
Klunga modell större, inte allt för ovanligt under Vätternrundan, dock inte så bred som denna
Läste på en cykelklubbs hemsida där de beskrev sina träningar inför VR, vissa kommer regelbundet, medan vissa dyker upp en gång och aldrig mer. Varför?
Skrämmer de erfarna cyklister bort nybörjarna eller vad? Sådana exempel har jag läst om tidigare, vilket jag personligen tycker är trist.
Vad kan vi göra att fånga upp dem? Ja ett förslag är att starta ett samarbete med lokala cykelaffären, har ni ingen, snacka med "stora" kedjan, om att när de säljer en racer, ge köparen information om den lokala cykelklubben, gärna med ett namn och telefonnummer till den som ansvarar för VR/motionscyklingen inom klubben. Visst alla kanske inte fångas in, men några procent skulle nog känna att det här kanske är något.
Sedan för oss vanliga hojjare, om man kommer ikapp ett nytt ansikte kanske man kan sakta in och snacka lite med den som jag kommer ikapp eller möter. Då får de ett ansikte inom klubben som gör det lättare att komma till en träning så att man har någon att morsa på.
Vad skall nybörjarna tänka på? Ja att ligga i klunga kräver lite disciplin, speciellt om det är ett gäng erfarna cyklister som man kör med. Läste på VR:s forum om en som kände sig mobbad för att han inte släpptes in i en klunga med erfarna cyklister. Och visst förstår jag dem också, de vågar helt enkelt inte ha en oerfaren cyklist i en fungerande kedja. Men samtidigt, alla måste börja någonstans.
De som är nya kan läsa lite gamla nr av Kadens eller någon av de bättre engelska tidningar som inriktar sig mot cykling och inte proffscirkusen. Där kan det finnas rätt så mycket matnyttig information. De måste lyssna på de som har mer erfarenhet. Lära sig första alla de tecken som de erfarna ger och förväntas få om den oerfarne ligger främst i linjen eller klungan. Ja listan kan göras lång, och jag hoppas ni andra kan komma med olika input på vad som bör göras.
OM, observera OM, hälften av dessa oerfarna cyklisterna skulle anamma denna idé, tanke och gå med i den lokala cykelklubben är jag ganska säker på att antalet olyckor skulle minska.
Vad kan MAIF/Vätternrundan göra? Ja som organisatör måste de ta sitt ansvar, ni har kanske läst mina tidigare inlägg om VR och mitt samtal med "VD:n". De har faktiskt ett ansvar, och det lustiga i det hela var att deras pressrelease om 62 cyklister på sjukhus kom först efter mitt inlägg om olyckorna, under Vätternrunda och fliken "Historik" nämns som vanligt inte olyckorna, endast i pressreleasen! Det ser ju inte så bra ut om de verkligen skulle visa hur det kan se ut under ett lopp. Men jag anser att OM de skulle redogöra och verkligen gå ut med riskerna så skulle folk vara på det klara att de kan bli inblandade i en vurpa, och jag lovar er att det gör ont att gå i asfalten oavsett fart. Skulle de mer gå ut och t.ex. uppmana de som skall genomföra loppet att träna med en klubb, köra några motionslopp innan VR etc. så har de i alla fall gjort något för att stävja och minska på olyckorna.
Sedan till sist, har fått samtal från folk som kört i de snabba SUB-grupperna, de har fått lite skit på olika sidor där andra cyklsiter skriver hur der "prejats", "uttvingade" etc. Snabbgrupperna skapades just för att minimera omkörningar av de långsammare cyklisterna. Tanken är god, men jag tror nog att man får flytta deras starter ytterligare en timme framåt, d.v.s. första start 10:00 då hinner fler undan, som det är nu är de ikapp de första redan efter Gränna. Seeda snabbgrupperna, i år var MASgruppen först och sedan SUB-7, sedan kom några Sub-8 och 9, näst sist kom CTT som blev tvungen att passera de "långsammare" subgrupperna. Om de hade fått starta på 3:e plats hade det gått lättare. Sedan har vi Gränna, där kommersen är i full gång, bilar på bägge sidor av vägen, kullersten etc. Går det kanske att få denna väg avstängd i en timme nästa år, just för att låta subgrupperna passera. Det skulle minimera olyckorna avsevärt. Alternativt låt snabbgrupperna ha en egen dag. Som det är nu är de platser som finns fulla, 720 startande i SUB-9, resten hänvisas till de övriga starttiderna under natt/morgon. vilket gör att de blandas tillsammans med de renodlade motionärerna, med olyckor som följd.
Jag är säker på att jag kommer skriva mer om det här, dock är jag lite pessimistisk när det gäller VR:s förhoppning om 30 bilfria mil. Så där bö man titta på andra lösningar på hur det skall genomföras säkert, där en av punkterna är att "utbilda" cyklisterna om hur det är att hojja i klunga. Utmärkt artikelserie (stående) i deras tidning "Cykla" eller vad tycker ni?
Ha en fortsatt trevlig kväll, själv skall jag börja lusläsa Gabriellas bok nu!
Hälsningar
Fritz
Vad som unisont kan sägas om Vätternrundan 2011 är:
1. De flesta verkar ha haft en grymt trevligt lopp
2. Flera SUB-grupper har klarat av sin målsättning. Starkt gjort av alla!
3. Många, väldigt många har rapporterat om ovanligt många olyckor. Varför?
Ja jag skall fästa mig lite vid punkt 3, vad är orsaken att 62 cyklister hamnar på sjukhus för omplåstring/vård 2-3 blev kvar på sjukhuset för observation. Mörkertalet om hur många som fick vård (omplåstring) efter vägen kommer vi aldrig få veta, men säg att det var 10% som hamnade på sjukhus så innebär det att 3% av alla åkare var ner i backen. det är 620 cyklister som rasade i backen på något sätt. Personligen tycker jag inte det är allt för orimlig siffra efter allt jag hört/läst. Rapporter om extremt många som låg efter vägen under filtar och väntade på vård, vurpor, massvis av ambulanser. Som en sa "har aldrig sett så många ambulanser med blåljus under Vättern", en berättade att redan efter några km efter start var första vurpan, medan en annan beskriver hur han vurpade ordentlgit vid målgång p.g.a. att en annan som var slut vinglade till och han, han som beskrev det hela, i gick i backen i c:a 45 km/h.
En som jag känner bra sa när jag berättade hur många hamnat på sjukhus "Det var många!". Tror jag inte behöver gå in på alla olyckor just nu.
Sådana här scener vill vi helst slippa, eller hur?Nu skall vi titta på orsakerna varför olyckorna uppstår. Ungefär 6000 cyklister på VR är förstagångsåkare, varav flertalet är helt oerfarna. De har säkert slitit på själva, eller med en eller två kompisar för att genomföra Vätternrundan. Men att sedan komma till Vätternrundan och samsas om samma väg som 19000 andra cyklister kräver en viss eftertanke och erfarenhet. Hur skall de få denna erfarenhet? Ja den frågan är enkel att besvara, gå med i den lokala cykelklubben, eller åtminstone häng emd på deras träningar, de flesta klubbat accepterar att icke medlemmar tränar tillsammans med dem. Många klubbar har speciella Vätternträningar där tempot inte är allt för högt.
Att köra VR och börja träna inför detta lopp i april, är rätt så sent, min önskan är att de borde trampa hela året, gärna med sin klubb för att skaffa erfarenheten, lyssna på de som varit med ett tag.
Klunga modell större, inte allt för ovanligt under Vätternrundan, dock inte så bred som dennaLäste på en cykelklubbs hemsida där de beskrev sina träningar inför VR, vissa kommer regelbundet, medan vissa dyker upp en gång och aldrig mer. Varför?
Skrämmer de erfarna cyklister bort nybörjarna eller vad? Sådana exempel har jag läst om tidigare, vilket jag personligen tycker är trist.
Vad kan vi göra att fånga upp dem? Ja ett förslag är att starta ett samarbete med lokala cykelaffären, har ni ingen, snacka med "stora" kedjan, om att när de säljer en racer, ge köparen information om den lokala cykelklubben, gärna med ett namn och telefonnummer till den som ansvarar för VR/motionscyklingen inom klubben. Visst alla kanske inte fångas in, men några procent skulle nog känna att det här kanske är något.
Sedan för oss vanliga hojjare, om man kommer ikapp ett nytt ansikte kanske man kan sakta in och snacka lite med den som jag kommer ikapp eller möter. Då får de ett ansikte inom klubben som gör det lättare att komma till en träning så att man har någon att morsa på.
Vad skall nybörjarna tänka på? Ja att ligga i klunga kräver lite disciplin, speciellt om det är ett gäng erfarna cyklister som man kör med. Läste på VR:s forum om en som kände sig mobbad för att han inte släpptes in i en klunga med erfarna cyklister. Och visst förstår jag dem också, de vågar helt enkelt inte ha en oerfaren cyklist i en fungerande kedja. Men samtidigt, alla måste börja någonstans.
De som är nya kan läsa lite gamla nr av Kadens eller någon av de bättre engelska tidningar som inriktar sig mot cykling och inte proffscirkusen. Där kan det finnas rätt så mycket matnyttig information. De måste lyssna på de som har mer erfarenhet. Lära sig första alla de tecken som de erfarna ger och förväntas få om den oerfarne ligger främst i linjen eller klungan. Ja listan kan göras lång, och jag hoppas ni andra kan komma med olika input på vad som bör göras.
OM, observera OM, hälften av dessa oerfarna cyklisterna skulle anamma denna idé, tanke och gå med i den lokala cykelklubben är jag ganska säker på att antalet olyckor skulle minska.
Vad kan MAIF/Vätternrundan göra? Ja som organisatör måste de ta sitt ansvar, ni har kanske läst mina tidigare inlägg om VR och mitt samtal med "VD:n". De har faktiskt ett ansvar, och det lustiga i det hela var att deras pressrelease om 62 cyklister på sjukhus kom först efter mitt inlägg om olyckorna, under Vätternrunda och fliken "Historik" nämns som vanligt inte olyckorna, endast i pressreleasen! Det ser ju inte så bra ut om de verkligen skulle visa hur det kan se ut under ett lopp. Men jag anser att OM de skulle redogöra och verkligen gå ut med riskerna så skulle folk vara på det klara att de kan bli inblandade i en vurpa, och jag lovar er att det gör ont att gå i asfalten oavsett fart. Skulle de mer gå ut och t.ex. uppmana de som skall genomföra loppet att träna med en klubb, köra några motionslopp innan VR etc. så har de i alla fall gjort något för att stävja och minska på olyckorna.Sedan till sist, har fått samtal från folk som kört i de snabba SUB-grupperna, de har fått lite skit på olika sidor där andra cyklsiter skriver hur der "prejats", "uttvingade" etc. Snabbgrupperna skapades just för att minimera omkörningar av de långsammare cyklisterna. Tanken är god, men jag tror nog att man får flytta deras starter ytterligare en timme framåt, d.v.s. första start 10:00 då hinner fler undan, som det är nu är de ikapp de första redan efter Gränna. Seeda snabbgrupperna, i år var MASgruppen först och sedan SUB-7, sedan kom några Sub-8 och 9, näst sist kom CTT som blev tvungen att passera de "långsammare" subgrupperna. Om de hade fått starta på 3:e plats hade det gått lättare. Sedan har vi Gränna, där kommersen är i full gång, bilar på bägge sidor av vägen, kullersten etc. Går det kanske att få denna väg avstängd i en timme nästa år, just för att låta subgrupperna passera. Det skulle minimera olyckorna avsevärt. Alternativt låt snabbgrupperna ha en egen dag. Som det är nu är de platser som finns fulla, 720 startande i SUB-9, resten hänvisas till de övriga starttiderna under natt/morgon. vilket gör att de blandas tillsammans med de renodlade motionärerna, med olyckor som följd.
Jag är säker på att jag kommer skriva mer om det här, dock är jag lite pessimistisk när det gäller VR:s förhoppning om 30 bilfria mil. Så där bö man titta på andra lösningar på hur det skall genomföras säkert, där en av punkterna är att "utbilda" cyklisterna om hur det är att hojja i klunga. Utmärkt artikelserie (stående) i deras tidning "Cykla" eller vad tycker ni?
Ha en fortsatt trevlig kväll, själv skall jag börja lusläsa Gabriellas bok nu!
Hälsningar
Fritz
8 kommentarer:
Det är tråkigt och tragiskt på alla sätt när olyckor inträffar. Dessvärre tror jag nog att de flesta av olyckorna i VR inträffar maa trötthet, okoncentration och till och med maa "okunskap" (dvs ovana att cykla långt och i klunga).
Vem var det som skapade sub-grupperna? Var det VR organistionen eller skedde detta under "resans gång" per automatik - trots att VR inte är en tävling??
Vari ligger ansvaret? Artikeln påstår att det i praktiken är ett (outtalat) delat ansvar mellan VR organisationen, som kan se till att man separerar sub-grupper och motionärer, samt att klubbarna utbildar cyklister.
Personligen tror jag att det enklaste är att VR organisationen förändrar start processen så att alla SUB-grupper startar separat och vi alla andra motionärer därefter.
Nåja, jag har inte alla svaren, men något måste göras. Olyckor kan dessvärre inte garanteras bort (oavsett SCF:s motionslicens eller ej), men på något sätt måste vi minimera riskerna.
/Georg
Hej Georg, Du träffade spiken på första försöket =). Absolut så måste alla ta sitt ansvar, VR, klubbar, cykelhandlare, cyklister och till sist men inte minst nybörjaren.
Du har ju också rätt i att de flesta olyckor sker p.g.a. trötthet, jag skulle vilja sträcka på det och att den ovane cyklisten har en övertro på sig själv och trampar på i god fart redan från början för att efter 10-15 mil "bonka" och sedan plåga sig igenom loppet, med följden att han/hon är en säkerhetsrisk genom att de ouppmärksamma, vinglar etc.
Jag håller fullkomligt med dig att vi måste göra något för att minimera riskerna, Ringmurens CK och deras träningar som jag följer på avstånd är ett MYCKET bra exempel på detta.
Ha en bra dag,
Mvh
Fritz
Jag fattar inte varför subgrupperna startar SIST och måste köra om alla? Låt dem börja så får de sitt lopp och vi andra vårt. Vett och etikett bör ju alla ha, ha kolla på tecken och andra regler men jag tror man skulle slippa flera olyckor och obehag om subgrupperna inte behövde köra om. Det var min första runda och jag tyckte iofs det var en rätt härlig känsla när de susade förbi även om jag inte hade mycket utrymme till höger just då ;)
De är svårt att ta in nya som inte riktigt börjat träna, för de, är steget till cykelklubb väldigt stort.
Man kanske skulle låta alla långsamma, som behöver mer än 11 timmar, få starta en annan dag?
Angående det du skriver om att träna med en cykelklubb. Jag hade precis denna tanke i våras och hängde med på en träning. De fem andra som kom drog i väg i 35 genom stan för att sedan öka ute på landsvägen. Jätteskoj jag hängde med i tre kilometer, sedan cyklade jag hem. Blir inte någon mer cykelklubb för min del.
Det finns säkert cykelklubbar som sköter detta snyggt, men alla gör det inte.
Anonym, ja tyvärr så förekommer sådant, väldigt tråkigt och inte direkt att den klubben är några ambassadörer för cykling. Men kanske de hade en riktad träning just den dagen? Alternativt så kanske de har/hade riktade träningar mot de som inte kör i ett tempo som är svårt för oss vanliga dödliga.
Vet inte vilken stad du bor i, men vet att i Uppsala så skall CK Uni ha träningar med olika fartgrupper, likaså Fredrikshof i Stockholm. Är nästan säker på att SMACK också har det.
I min klubb som jag kör för låter vi ingen hamna bakom, om inte så väntar vi in alla som halkat efter. Fast olika fartgrupper är att föredra och det bästa för alla som hojjar. Även de som kör fort oftast tycker det är skönt att "trampa ur" emellanåt och köra i ett lugnt tempo.
Kolla in på klubbars hemsidor och kolla när de har träningar och vilken fort av träning, undvik intervallträningar alternativt fartträning, då går det fort.. fikarundor är oftast trevliga och då åker man och snackar och har det trevligt, med ett mkt trevligt fikastopp efter vägen =)
Lycka till nästa gång!
Mvh
Fritz
Oj, var ska vi börja. Olyckorna sker precis som föregående påpekat antagligen mycket pga trötthet och ovana. "Man har hört att man ska ligga nära så då gör jag det..men usch va otäckt, bäst att panikbromsa"...var en känsla jag fick under VR från cykeln framför.
Mobbad av klunga, jotack. Försökte lägga mig bakom ett gäng från MVLT, kanske åtta st så jag la mig som nr nio längst bak och ville bara ha draghälp, att de skulle släppa in mig hade jag ingen tanke på. Då börjar killen framför mig att sakta ner, för att sen dra ikapp till sin grupp. Detta skedde fyra ggr innan jag fattade att jag inte var direkt välkommen:p
Prejad av klungan Nja, kanske inte riktigt prejad men jag förstår inte varför passerande klunga måste ha så bråttom att svänga in framför en när de passerar? Gör man likadant i bilen, framför en lastbil, så får du fet-tutan i röven. En ovan cyklist kan nog lätt få panik i en sån situation.
Lite känns det som att de vana cyklisterna har glömt bort hur det var första gången de själva hamnade i en större grupp, kanske värt att tänka på?
//Tobbe
Varför inte ta efter Göteborgsvarvets modell, där lokala klubbar under Gbg-varvets namn ordnar s.k. Gbg-varvsträningar med olika inriktningar typ, intervaller, långpass, backe m.m. Brukar vara indelat efter fart i olika grupper. Gbg-varvet "utbildar" och ger bidrag till de klubbar som vill arrangera Gbg-varvsträningar på sin ort.
Skicka en kommentar